Första dagen på ett nytt år, och jag kan inte låta bli att tycka att 2015 låter som något ur en science fiction-roman. När jag var liten så drämde man till med sådan årtal, när man funderade på rymdresor och svävande bilar.

Det är för tidigt att sia om vad det nya året kommer att innehålla, förutom de vanliga mundana göromålen. Kommer det att göras några genombrott? Kommer världen att bli fredligare? Är detta det år då solenergin får sitt genombrott? Kommer Facebook att sluta växa och börja gå sitt öde till mötes, som de flesta imperier? Kommer världens politiker att kunna enas när det gäller klimatmålen, för det börjar blir bråttom. Riktigt bråttom.

Tusentals funderingar men inga svar, för jag är ingen siare. Inte heller tar jag mig tid att försöka analysera vad som skulle kunna hända. Det skulle ändå troligen bli fel.

Men jag har för mig själv dragit upp vissa mål, även om de inte har helt fast form ännu, som jag tänker sträva efter att nå. Huvudsaken är att jag senare kan blicka tillbaka på tjugohundrafemton och känna att jag, vi, försökte göra det bästa av det.

Carpe diem.