Bidde man gladare.
har man rätt att vara Trumpen.
Ni vet den där känslan när man ska öppna ett filpaket? Man öppnar upp ”hörnet” och tar i för att riva av längs perforeringen – och inget händer!
Det gick helt enkelt inte. Fliken var så där mjuk och motsträvig att den bara böjde sig. Ju mer jag försökte desto mjukare blev den. Frustrerad sträckte jag mig efter saxen för att göra processen kort, men hejdade mig – inte tusan ska väl fliken vinna?
Sammanbiten bearbetade jag den metodiskt, böjde och bände, rev och slet, och efter mycket om och men så åkte den av, och jag kunde triumfatoriskt återgå till frukostbestyren.
Så här i början på det nya året så blir man lite löjligt skrockfull, börjar leta efter tecken och samband där det inte finns några, allt för att försöka utröna det kommande året. Så istället för att spå i teblad tolkar jag filpaketets uppstudsighet som en metafor för 2017.
Det kommer att vara jobbigt i början, krafter kommer att kämpa emot. Men genom att envist bearbeta motståndet från alla håll och kanter så rivs motståndet, och man belönas rikligt.
Det är något särskilt med den mörka [1] tiden – speciellt den del som bäddar in nyårsdagen i ett före och efter.
Tiden före, så väntar alla barn otåligt på jul(klapparna), medan de vuxna ser fram emot när alla klappar är köpta och inslagna. Sedan väntar man på att få pusta ut – och på Ris à la Maltan. Måste vi vänta till efter Kalle? Är det inte dags att börja på andra lagret i Aladdinasken snart? Är det inte min tur snart?
Efter funderar vi mest hur vi ska orka fram till påsk och ljuset. Eller hur många dagar det är till nästa gång.
Visst är det härligt att vara övervänt.
[1]: På våra breddgrader typ + 59° nord.
Ibland blir man förvånad, ibland inte. Men just nu förvånas jag över vart tiden försvinner – dess förmåga till dissemination. Den tycks vara lättflyktig och sipprar nästan omärkligt ner i tillvarons sprickor och hålrum, eller kanske avdunstar den helt enkelt? Men helt plötsligt står man där utan tid! och förbannar att man spridit ut den för tunt – till ingen nytta.
Hoppet står till att något ändå gror – där man tanklöst gödslat med det som är kvar av livet.
Vad är ett år? blott ett omätbart ögonblick – sett med universums måttstock. Men likväl kanske 1/80 av ett normalt liv.
På något sätt tyckts åren staplas på varandra i ett allt mer accelererande tempo ju äldre man blir, samtidigt som de blir allt värdefullare då det förväntade antalet kvarvarande levnadsår minskar.
Viktiga.
Inte gjordes några riktigt stora genombrott förra året, inte blev det fredligare i världen, inte fick solenergin sitt stora genombrott, miljöförstöringen har inte hejdats och Facebook fortsätter att öka. Men små steg togs i rätt riktning: man kom överens i Paris, Tesla och andra effektiviserar solenergi och batterier, avtalet med Iran slöts, och kampen mot malaria och andra sjukdomar fortsatte.
Hopp.
Trots det har en grå filt av missmod och olust lagt sig över 2015. Sverige av alla länder (!) har övergivit sin moraliska kompass och flörtar med de krafter som lurar i Pandoras ask. Många verkar ha tappat sin inre kompass, ser inte att man hela tiden måste kämpa mot rötan, man kan inte ta något för givet.
Suck…
Nytt år – nya tag.
Första dagen på ett nytt år, och jag kan inte låta bli att tycka att 2015 låter som något ur en science fiction-roman. När jag var liten så drämde man till med sådan årtal, när man funderade på rymdresor och svävande bilar.
Det är för tidigt att sia om vad det nya året kommer att innehålla, förutom de vanliga mundana göromålen. Kommer det att göras några genombrott? Kommer världen att bli fredligare? Är detta det år då solenergin får sitt genombrott? Kommer Facebook att sluta växa och börja gå sitt öde till mötes, som de flesta imperier? Kommer världens politiker att kunna enas när det gäller klimatmålen, för det börjar blir bråttom. Riktigt bråttom.
Tusentals funderingar men inga svar, för jag är ingen siare. Inte heller tar jag mig tid att försöka analysera vad som skulle kunna hända. Det skulle ändå troligen bli fel.
Men jag har för mig själv dragit upp vissa mål, även om de inte har helt fast form ännu, som jag tänker sträva efter att nå. Huvudsaken är att jag senare kan blicka tillbaka på tjugohundrafemton och känna att jag, vi, försökte göra det bästa av det.
Carpe diem.
Vaknar tidigt, för tidigt. Kanske är det sommartiden som spökar?
Ibland hänger livet på en skör tråd.
Vad sades egentligen under G20-mötet mellan Cameron och Putin? Jag läser med häpnad i DN att en källa närstående premiärminister Cameron sagt att (min markering):
-Premiärministern var tydlig vid inledningen av diskussionen om Ukraina att vi står inför en gaffel, i fråga om vart vi går härnäst…
En gaffel!?
Kan det syfta på att Ryssland håller på att stycka upp Ukraina i lagom munsbitar och så att säga sätter gaffeln i dem? Eller kanske, på något sätt, en högaffel? Ledaren för det ukrainska Radikala partiet Oleh Ljasjko använder ju högaffeln1 som symbol? Någon leker med tanken om att det är en felstavning för taffeln, att de egentligen inte hittade vägen till matsalen.
Vi kastar oss in i ordböckerna för att leta efter synonymer. SAOB och Wiktionary ger oss ”svaret”, tror vi en stund, det måste syfta på shacktermen gaffel-ställning, alltså då en pjäs samtidigt hotar att slå två eller flera av motståndarens pjäser.
Naturligtvis är det ingetdera, utan man frågar sig hur TT översätter sina “telegram”, för med lite sökningar på nätet hittar man t.ex:
G20 summit: David Cameron warns Vladimir Putin that Russia’s relationship with the West is at a ’fork in the road’ over Ukraine.
Google translate producerar detta:
G20-mötet : David Cameron varnar Vladimir Putin att Rysslands relation till västvärlden befinner sig i ett ‘vägskäl’ över Ukraina.
DN citerar The Guardian via TT, men The Guardian skriver, åtminstone i den här artikeln “crossroads”:
David Cameron has fired a diplomatic warning shot at Russian president Vladimir Putin, telling him the west’s relations with Russia had reached a crossroads and demanding that he relent by allowing independent observers to monitor events on its Ukrainian border.
Crossroads > fork in the road > gaffel?
Senaste kommentarer